Fyraprocentsspärren – även kallad 4-procentsspärren, 4 spärren eller riksdagsspärren – innebär att ett parti måste få minst 4 % av rösterna i hela landet för att få plats i riksdagen. Ett parti kan också komma in genom att få minst 12 % i en enskild valkrets.

Spärren infördes när Sverige gick över till enkammarriksdag och tillämpades första gången i valet 1970. Syftet är att hindra att riksdagen splittras på många mycket små partier och att göra det lättare att bilda stabila regeringar – priset är att röster på partier under 4 % inte ger några mandat.

Enligt den senaste prognosen är det främst dessa partier som riskerar att hamna under spärren: Liberalerna (90 % risk), Kristdemokraterna (21 % risk), Centerpartiet (11 % risk), Miljöpartiet (5 % risk). Siffrorna uppdateras vid varje ny opinionsmätning.

Ja. Ett parti som får minst 12 % av rösterna i en enskild valkrets kommer in och tilldelas mandat där, även om det ligger under 4 % i hela landet. I praktiken är det mycket ovanligt – 4-procentsspärren är den avgörande gränsen för nästan alla partier.

Mandaten fördelas om mellan de partier som klarar spärren. Ett parti som faller under 4 % förlorar alltså samtliga platser, och de 349 mandaten fördelas i stället på de övriga partierna – vilket kan flytta majoriteten mellan blocken.